onsdag 29 mars 2017

Vikten av research – del 1

Besök från Sverige: Moa Jonsson, Jorma Kaukonen och Margareta Kaukonen i San Francisco 1976. Foto: Håkan Sannemo

Den som tänker skriva en biografi över en schackmästare och har hög ambitionsnivå kan inte nöja sig med att sammanställa och återge sådant som redan är publicerat. Bilden måste kompletteras med en grundlig research med om möjligt intervjuer med personer som kände schackmästaren i fråga och alltid djupdykningar i olika arkiv. Det handlar om livet i spellokalerna men i lika hög grad om livet utanför dessa begränsade rum. Det finns dessvärre en gräns för vetgirigheten fram till en punkt när biografin måste skrivas och boken produceras.

För egen del har jag flera bokprojekt på gång där jag ägnat flera år åt research. Min mor hade flera intressanta kusiner. Folke Ekström ägnade jag minnesartiklar i Tidskrift för Schack och Korrschack. Ännu mer intressant för mig är Margareta Kaukonen vars liv drog mellan himmel och helvete. Det som ursprungligen fick mig intresserad av henne var historien kring "The Typewriter Tape" från 1964. Jorma Kaukonen, senare känd som gitarrist i Jefferson Airplane, kompar Janis Joplin i några blueslåtar. Lyssna här.

Margareta träffade Jorma på en färja mellan Stockholm och Leningrad sommaren 1963. De gifte sig i Kalifornien den 29 januari 1964. Hon slutade sitt arbete på Fickjournalen i Malmö och emigrerade till USA. Inspelningen är gjord i deras enkla enrumslägenhet i Santa Clara. Det här var innan Janis och Jorma hade slagit igenom med dunder och brak. Det är Margareta vid skrivmaskinen, och hon skriver brev hem till sina föräldrar i Malmö, Svea och Uno Pettersson. Jag hängde med mina föräldrar ibland till Svea och Uno men jag kan inte minnas att jag träffade Margareta.

Efter omfattande research har bilden av Margareta klarnat. Det är bländande lyx och bottenlös misär och allt däremellan. Hennes bok ”Shreds” kom 1982 i en mycket begränsad upplaga, 200 numrerade exemplar, med hennes poesi och teckningar. Där använder hon pseudonymen Malles Meje och Jormas mor står som utgivare. Mitt ex har tillhört Paul Kantner, en av Jefferson Airplanes grundare. Margareta designade skivomslag – någon som har Hot Tuna: ”Quah” och är beredd att sälja den till mig till ett överkomligt pris? – och hjälpte till att skriva texter till några av Jormas låtar.

Margareta dog själsligt, kroppsligt och materiellt utblottad i San Francisco vid juletid 1997. Uno fick hem stoftet efter sin älskade dotter som begravdes i en minneslund i Malmö tio minuters eftertänksam promenad från där jag bor. Uno dog, säkert tyngd av sorg, ett år senare. Jag skulle vilja berätta hela historien i bokform.